En tankeställare
Igår i skolan fick vi göra en lite chockerande sak. Två (whatever-det-nu-heter) pedagoger kom till skolan för att göra övningar med oss som hjälper oss med vårt yrke, då vi ska jobba med människor efter vi har tagit studenten (det tänker inte jag göra). Det var nog fjärde gången jag har fått testa på det här i skolan Igår gjorde vi en speciell och rätt obehaglig övning som jag inte har stött på innan. Vi fick instruktionerna att bara sitta helt tysta, inte prata och sträcka fram handen. Efteråt skulle vi förstå meningen med det hela. Innan dess berättade de om vad som händer med hjärnan efter en dag har gått, att den gör en sammafattning om vad som hänt under dagen och på morgonen vaknar man upp med det.
Vi satt i en ring, vi och tvåorna, och de två började att gå runt till oss och lade pusselbitar i handen som vi hade framme. När de lade den här pusselbiten i handen på oss sade de saker som t.ex. "löjligt", "vad dåligt gjort av dig" eller gav oss en suck. Det var otroligt obehagligt för det kändes så verkligt som att de menade det just i den stunden. När alla pusselbitarna var utdelade sade dem att vi skulle bygga ihop ett pussel. Vi som individer var händelserna under dagen och pusslet var sammanfattningen på morgonen och på det färdigställda pusslet stod det "Du är värdelös". Det går inte att förklara känslan man fick av denna övningen. Den fick mig i alla fall att tänka på hur viktigt det är att tänka på hur man uttrycker sig och att man skulle kunna slänga iväg lite komplimanger oftare.
~
Jag fick frågan "vad ska du göra i helgen?" och jag svarade att jag inte visste, men jag kom på en sak. Jag pratade med mina katter idag och vi pratade om att vi skulle ha mys. Det ville dem. Jag vet att det låter galet och att jag kommer bli en gammal galen katt-tant när jag växer upp, men mina katter har också åsikter och tankar.
Det är nog dags att spela om Portal 2. Har sånt sug efter Wheatley och Potato-GLaDOS
Vi satt i en ring, vi och tvåorna, och de två började att gå runt till oss och lade pusselbitar i handen som vi hade framme. När de lade den här pusselbiten i handen på oss sade de saker som t.ex. "löjligt", "vad dåligt gjort av dig" eller gav oss en suck. Det var otroligt obehagligt för det kändes så verkligt som att de menade det just i den stunden. När alla pusselbitarna var utdelade sade dem att vi skulle bygga ihop ett pussel. Vi som individer var händelserna under dagen och pusslet var sammanfattningen på morgonen och på det färdigställda pusslet stod det "Du är värdelös". Det går inte att förklara känslan man fick av denna övningen. Den fick mig i alla fall att tänka på hur viktigt det är att tänka på hur man uttrycker sig och att man skulle kunna slänga iväg lite komplimanger oftare.
~
Jag fick frågan "vad ska du göra i helgen?" och jag svarade att jag inte visste, men jag kom på en sak. Jag pratade med mina katter idag och vi pratade om att vi skulle ha mys. Det ville dem. Jag vet att det låter galet och att jag kommer bli en gammal galen katt-tant när jag växer upp, men mina katter har också åsikter och tankar.
Det är nog dags att spela om Portal 2. Har sånt sug efter Wheatley och Potato-GLaDOS
![]() |
Mitt hår slutar inte växa. |
Du är en galen katt-kvinna! Men det är okej! När du blir gammal och grå och utvecklas till en katt-tant... så är det också okej! Bara så du vet, liksom! :D
SvaraRaderaTack! Det är tur att någon kan informera mig om sådana här saker :D Jag är helt enkelt okej! xD
Radera