Hellows.
Ett inlägg från dagen 7/7-12. Klockan 13:45 åkte jag härifrån för att bege mig till ett kalas med underlig släkt, som vi knappt umgås med eller träffar. Vi åkte för att hämta upp min morfar och hans fru, sedan därefter åkte vi iväg. Det tog en timme innan vi var framme.
Well, det känns konstigt när ingen pratar med en, särskilt på ett kalas. Jag var endast med i samtal om morsan var i närheten, annars om jag blev själv började alla prata med varandra, och jag var inte inkluderad i samtalen. That was awkward like shit. Mina nästkusiner pratade med mig, de två yngsta i alla fall. De är 6 respektive 9 år gamla. Wow, that's cool. Det går inte att beskriva så skumt det kändes, samtidigt som det var ganska roligt att slösa bort 9 timmar av mitt liv. Eh, och sedan när man har åkt en timme hem igen för att lämna av morfar så har de glömt nycklarna på det andra stället, så efter jag blev avsläppt hemma (för djurens skull) var det bara för de att åka tillbaka igen, vilket också resulterar att jag sitter här och väntar på att min mor ska komma hem.
På kalaset fick vi kött (som var segt) och sallad med lök, potatisröra med lök, pasta med broccoli, tomat och lök. Efter maten fick vi glass och jordgubbar, vilket var riktigt gott. Därefter fick vi kaffe och rulltårta, samt godis till det.
Min rumpa dog också.. Den där stolen mitt arsle har bekantat sig med de senaste timmarna har inte varit bekväm. Jag tror jag har permanenta ränder numera. Att så kassa stolar existerar i ett hem är en skandal. KASTA DEM!
Hela min vecka har försvunnit. I måndags var jag hos Angelica, sedan var jag sjuk tisdag och onsdag. Torsdag begav jag mig till Alex och kom hem igår, därefter var jag bortbjuden och hemifrån hela kvällen. Tidigare idag delade jag ut reklam och åkte sedan till kalas. Jag kom hem sent, måste sitta och vänta tills mamma kommer hem. Sen imorgon ska jag dela ut reklam igen och möjligtvis ta det lite lugnt. Jag är trött, orklös, fortfarande sjuk, lite sad, lite glad, lite på allt-i-allo-humör och vill känna att jag kan sova utan att behöva ha igång ett alarm varje morgon.
OVERANDOUT.
Well, det känns konstigt när ingen pratar med en, särskilt på ett kalas. Jag var endast med i samtal om morsan var i närheten, annars om jag blev själv började alla prata med varandra, och jag var inte inkluderad i samtalen. That was awkward like shit. Mina nästkusiner pratade med mig, de två yngsta i alla fall. De är 6 respektive 9 år gamla. Wow, that's cool. Det går inte att beskriva så skumt det kändes, samtidigt som det var ganska roligt att slösa bort 9 timmar av mitt liv. Eh, och sedan när man har åkt en timme hem igen för att lämna av morfar så har de glömt nycklarna på det andra stället, så efter jag blev avsläppt hemma (för djurens skull) var det bara för de att åka tillbaka igen, vilket också resulterar att jag sitter här och väntar på att min mor ska komma hem.
På kalaset fick vi kött (som var segt) och sallad med lök, potatisröra med lök, pasta med broccoli, tomat och lök. Efter maten fick vi glass och jordgubbar, vilket var riktigt gott. Därefter fick vi kaffe och rulltårta, samt godis till det.
Min rumpa dog också.. Den där stolen mitt arsle har bekantat sig med de senaste timmarna har inte varit bekväm. Jag tror jag har permanenta ränder numera. Att så kassa stolar existerar i ett hem är en skandal. KASTA DEM!
Hela min vecka har försvunnit. I måndags var jag hos Angelica, sedan var jag sjuk tisdag och onsdag. Torsdag begav jag mig till Alex och kom hem igår, därefter var jag bortbjuden och hemifrån hela kvällen. Tidigare idag delade jag ut reklam och åkte sedan till kalas. Jag kom hem sent, måste sitta och vänta tills mamma kommer hem. Sen imorgon ska jag dela ut reklam igen och möjligtvis ta det lite lugnt. Jag är trött, orklös, fortfarande sjuk, lite sad, lite glad, lite på allt-i-allo-humör och vill känna att jag kan sova utan att behöva ha igång ett alarm varje morgon.
OVERANDOUT.
Kommentarer
Skicka en kommentar