Ch-a-os<%\♡{>
Dagens har varit full av kaos, men samtidigt ett stort lugn inombords. Tidigare idag åt jag frukost hemma hos mormor. Vörtbröd och kaffe. Samtidigt så tappade jag min telefon rakt ner i golvet, med en kraft kraftigare än en grävmaskin. Den slog i väldans hårt och man hörde bara en stor smäll och därefter ljudet av tystnad. Jag tittade på min telefon som låg livlös på golvet, sedan tittade jag på mormor med en tom blick, och sedan tillbaka på min telefon som bara fortsatte att ligga upp och ner på det hårda, kalla och hjärtlösa golvet. Efter en halv minut insåg jag att jag borde plocka upp min telefon, så jag glider av stolen, ner på knä med ett pipljud kommandes från min mun... I det ögonblicket jag tog upp min telefon med min vänstra hand insåg jag att den var OK. Min hjärnceller började att dansa samba. Senare hände det något fasansfullt som kompenserade för en hel telefon.
I eftermiddags när jag hade kommit hem, efter en rad händelser, var det dags att ge katterna mat. Jag ska ta katternas rosa matburk, som tidigare har varit en teburk, och bege mig mot matskålarna. Åh nej, i detta ögonblicket sliter sig burken från mina händer och trillar rakt ner mot en säker död - mot golvet. Innan jag visste dess kurs trodde jag att den skulle trilla ner för trappan, men med snabba reaktioner avvärjde jag denna olämpliga händelse. Istället trillade burken precis vid mina fötter (inga katter kom till skada) och brast. Den hade hål. Den saknade bitar. Den hade stora sprickor. Den var ingenting som kunde restaureras. Den åkte direkt ner i soporna tillsammans med kattmaten i den (kan ju inte riskera att ge katterna mat med mördarbitar i).
Det är lite retligt att min burk, som endast var ett år gammal och köpt på Öland, skulle få ta och offra sig för min telefons skull. Well, what's life without a little give and take? :) Nåja, det kunde ha varit värre.
~ ♡
And a short update about Thunder. Han mår finfint, till en viss del. Sötnöten hade fått en infektion i ögat och kräver nu medicin morgon och kväll ett par dagar till framöver. Och jag har nog aldrig varit med om ett billigare veterinärsbesök. Nu är han på bättringsvägen och lever loppan igen.
~
Godnatt.
Kommentarer
Skicka en kommentar