Long time, no see.

"Slyngeln och snorvalpsgänget!" - Nu tillgängligt i ert närmaste flerfamiljshus.

Kråkor, ohälsa, attityd och med mentalitet som prutthinkar. Tuffa fasader som bryts ner med kisstrålar likt inget annat på vattenväg. Allt som krävs är en stor hund, tonvis med irritation, kondition till att springa ett maraton (gärna med en rabiesspruta i handen) och sist men inte minst, ett sinnessjukt skratt. Större tillgångar kan man inte vara försedd med såvida det inte ligger en rävfälla i förrådet eller Godric Gryffindors svärd (för att besegra horrokruxer).

~ ♡

Grannuppdatering: "Tjohej i byxan bojs!" säger grannen med grenar i häcken och kepsen på trettiograders fallvinkel.

Nog tusan har halva vintern hunnit äga rum utan en världelös uppdatering om gossen tilltalat mig. Hans brist på engagemang är osannolikt rått. Min uppfattning är att han inte vill ha med mig att göra. För min del kvittar hans känslor.

En dag såg jag honom gå och strö salt i syfte att motverka oskyldig is och snö (mördare!). Han skulle passa i att gå med en fin solhatt och strö fröer på en äng eller plantera bönor under sommarhalvåret. Ska lämna några noggrant utvalda jobbförslag i brevlådan. Jobb som haver plats långt åt fillifuskarsnuskarn borta från mig.

~ ♡

En svart gestalt stirrade förnämt - det syntes i ögonvrån. Med oförändrad blick sträcktes en till synes svart arm fram för att krafsa på den vita väggen framför sig.
"Mjaauuuuu", hördes det ekandes bland berg och hav. Trumhinnorna ville slänga vaxet på benen och springa. En katt vid namn Mischa hade lyckats skrika med all sin kraft för att få ut dessa förträngande orden. Ett mjau berättade mycket, men inte för människoöron (ett mjau för människor är minst 30 ord i kattord). Det är fortfarande oklart vad hon ville.

~ ♡

Blogginlägget är halvfärdigt och helhjärtat gjort. Men vem bryr sig, eeeyyy? ;D